Ja, det blev det! Vi bjöds på mycket god mat och trevligt umgänge, som det ju alltid är hos hans äldsta dotters familj. Det blir alldeles för sällan egentligen.
Lilla Waldemar, han sken som en sol. Han växeroch frodas hela tiden. Det känns viktigt att träffas regelbundet så att ha inte glömmer oss. Tyvärr så träffar vi inte Julia så mycket heller, men det är roligt då det väl blir av.
Nu är det väll bara att krypa till kojs. Jag kan ju erkänna att mitt bloggande kanske inte ses med så blida ögon av mannen i familjen, men det får han faktiskt stå ut med eftersom jag bloggar för min egen skull Det är min ventil...
Imorgon är det dags för valpkurs igen. Det ser jag fram emot. Vi har i och för sig inte tränat alltför mycket, men lite har det ju blivit. tycker att han är ganska duktig på inkallning. Jag vet dock inte hur han skulle bete sig med andra hundar som ytterligare störning...
Nå väl. Det var allt för idag...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar