Snart fars dag

Kom och tänka på att det snart är fars dag. Man kan tycka och känna olika saker inför denna högtidsdag. Själv har jag ingen pappa kvar i livet. Han skulle ha varit 72 år nu om han varit i livet.

Jag hade en komplicerad känsla och förhållande till min pappa då han levde. Det var egentligen inte en speciellt bra kontakt vi hade.

Mina föräldrar skiljde sig då jag var 9/10 år. Jag flyttade med min mamma och mina bröder och vi bodde på samma ort ett kort tag innan pappa efter en del turer flyttade utrikes. Sedan träffades vi väldigt sporadiskt sedan jag flyttade norr ut med mamma.

Jag funderar ibland hur mitt liv och mitt förhållande till pappa hade sett ut i dag om han och mamma hade fortsatt att leva tillsammans och jag hade fått växa upp med båda mina föräldrar. Jag tror dock att det är mycket som hade sett annorlunda ut...

Jag tror att alla barn som har föräldrar som skiljer och som skiljt sig tycker att en del saker känns och är jobbiga. Jag har saknat att de inte levt tillsammans, men saknar så klart inte alla bråk som jag kommer i håg. Jag har haft en blandad känsla inför min far då han var ganska auktoritär och ganska hård i sin uppfostran.

Han fick dock ett ganska jobbigt slut då han dog i lungcancer. Jag hade inte haft kontakt med honom på flera år sedan vi hade en konflikt. Jag fick reda på att han dött när det nästan gått ett halvår sedan han dog.

Min egen son har valt att bo kvar hos sin pappa ,vilket i det läge jag skiljde mig från hans pappa var det bästa. Jag tänker inte och tycker inte att jag som mamma är bäst som förälder bara för att jag är mamma. Jag vet dock att ha tycker att det ibland varit väldigt jobbigt att detta hände!

Många tycker ganska illa om denna dag. Alla har inte kontakt, eller har dålig kontakt med sina pappor och tycker attdet blir jobbigt med denna högtid, de tänker att det till stor del är lite kommersiellt jippo, vilket det ju naturligtvis också är, men jag tycker ändå att det är fint med denna dag. Jag vill med detta hylla alla pappor, gamla och unga som verkligen bryr sig och känner för sina barn, de som finns nära och på distans...